onsdag 17 februari 2010

kanske stjärnorna vet varför vi faller?




Igår hände det något...


Drömde världens finaste dröm. Ni vet när man bara vill somna om 5 min till o få se hur de går o få ett bra slut på den. -Bra början..Not.




På jobbet var det bara winnie o jag.. O eftersom bäsen i magen inte tillät henne äta semlor så fick bara jag de:D GÖTT!




När jag stod o klippte kom jag o tänka... Fan va jag saknar min familj.


Jag måste nog va den sämsta på kärlek någonsinn... Men jag vet ju inte hur man gör...


Så rakryggad med klump i magen gick jag in till pappa på länsförsäkringar. ÅÅÅH. Pappa. Saknar han. Min största förebild EwwAH! Satt nog där i en halvtimme o prata... SAKNA!


Sprang sedan in på synsam för o kolla brillor o linser igen.. Det är fööör mycket klagomål på att jag ser dåligt nu.


Och japp. Jag ser mycket sämre.. KEWL!


När jag sedan kom tillbaka till jobbet kom mamma förbi. OM hon fick en jätte kram när hon klev in?-Japp!


Sen ringde jag Rikard. Vårat samtal lät.


R -Tjeeenna!


E -HAllo man! Gör du?


R- Sitter o redigerar från vår midsommar.


E- jaha... Du att jag tänkte... alltså. satt o tänkte lite här... jag saknar dig jag!


R-(lång tystnad) Naaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaw Emmie nu blev jag lite ställd här. Man brukar höra härj men aldrig sånt här..


E-Öh spela guitarHero ikvälL?


R-Jag kommer o hämtar dig då. SCHADIIIIISCH!!!!!!!!!!!!!!!!!




Tack Rikard... Känner mig nu som världens största känslokalla bitch.:)




Men jag är ganska stolt över min familj må jag säga. De är de bästa jag vet. O det är dem som gör de här jag känner riktigt bra!




Nehe om man skulle sminka sig för Jobb Nu.. Lunch med Linda o bäse idag. Gött:)








. : Jag faller. jag Faller Fort. Jag faller i 100km/h. Just när jag tänker på hur mycket det betyder för mig.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar