Varsågoda mitt folk!
Ni får honom!
Med glädje!
Jag vill inte ha han!
Ingen spikar upp min självkänsla
på väggen o sedan kastar pil på den!
Nu lovar jag som så många gånger förr...
Aldrig mer!
Det är över nu.
Det är det bästa jag gjort....
Slängt ut han o tänkt bara på mig själv.
Man kan inte komma fram till mig o säga
vem jag får prata med eller inte.
För att sedan glömma allt.
Fast de är ju klart.
Det här sedan i slutet på agusti..
De här med han o mig.
Jag hoppas att det faktiskt aldrig hänt.
Jag är såå mycket mer värd än de här!
Tänker inte ha en jävla människa om
säger va jag får o inte får göra!
Grattis Emmie.
Du har inte långt kvar nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar